Beslut...

är vad som krävs för ett inre lugn.
Jag bestämde mig redan i höstas, men ju närmare dagen idag vi kommit, destomer har jag vacklat.
Tror att sista veckan med dålig sömn beror på att jag omedvetet kikat framåt i almanackan.

Nu när dagen är här, tvingas jag att ta ett nytt beslut, sätta ner foten och säga, det är fel, men helt rätt för mig.
Denna dagen kommer att återkomma med årslånga mellanrum, men med tiden kommer det att bli lättare och en dag kanske jag inte känner något alls, endast reflektera över att det är dagen idag.