...är inte min starka sida.
Står i startgroparna för ett nytt projekt och det är sååå enerverande att vänta in min andra hälft när jag redan tänkt klart! (Han är lite trög i starten, i genomförande och slutförande! Så snart tar jag saken i egna händer.).
söndag 11 mars 2012
lördag 25 februari 2012
Ett chockartat uppvaknande...
Stressat iväg på morgonen för att hinna till jobbet i tid. Fortfarande med grus i ögonen låser jag upp dörren till personalingången och hänger sömngångaraktigt upp min jacka på kroken. Gäspar när jag tar av mig skorna och stoppar fötterna i mina tofflor. Är lite morgon-uggen så jag drar på mig en kofta också innan jag hasar iväg i korridoren.
På min väg genom korridoren stoppas jag upp av en öppen förrådsdörr. När jag ska stänga igen dörren kastar jag en blick in i förrådet och får se en syn som hade skrämt bort min hicka om jag haft någon. Där inne står en framåtböjd karl över sin verktygslåda, med byxorna nerhasade en bra bit under skinkan och med ett stort hål i kalsongerna som blottade mer än de dolde.
Vinglig av chock kom jag in till mina kolleger som fick servera mig 2 muggar kaffe innan jag blev människa igen!
På min väg genom korridoren stoppas jag upp av en öppen förrådsdörr. När jag ska stänga igen dörren kastar jag en blick in i förrådet och får se en syn som hade skrämt bort min hicka om jag haft någon. Där inne står en framåtböjd karl över sin verktygslåda, med byxorna nerhasade en bra bit under skinkan och med ett stort hål i kalsongerna som blottade mer än de dolde.
Vinglig av chock kom jag in till mina kolleger som fick servera mig 2 muggar kaffe innan jag blev människa igen!
tisdag 3 januari 2012
Är det förändringens vindar som blåser runt knuten.....
...eller är det bara brist på fantasi hos vädergudarna?
Det är inte bara utomhus som stormar dragit fram och skapat oordning och kaos utan jag har även blivit ordentligt omruskad i hjärta och sinne. Det sista halvåret har livet tagit många oväntade vändningar och ställt saker på sin spets. Framför allt i arbetslivet där jag nu går en spännande tid till mötes med många nya utmaningar, men även privat har jag stött på hinder och rivit murar.
Kanske ledordet för 2012 ska bli acceptans. Att acceptera det oundvikliga, öppna själ och ögon, möta rädslor och finna att livet går vidare trots att det inte blev som man tänkt sig. Nyckeln till att finna rätt plats för bitarna i livets pussel och en form av inre harmoni kanske är att acceptera det man inte kan förändra, men också att förändra det som inte är acceptabelt.
2012 blir ett år med många slag att utkämpa, framför allt för mina barn och deras rätt till hjälp och stöd i skolan. Jag kommer stå upp för dem och strida för deras sak, men jag hade aldrig orkat ta den fajten om jag inte accepterat att mina barn är annorlunda och livet med familj inte blev vad jag tänkt mig.
Att acceptera är att finna ro.
Det är inte bara utomhus som stormar dragit fram och skapat oordning och kaos utan jag har även blivit ordentligt omruskad i hjärta och sinne. Det sista halvåret har livet tagit många oväntade vändningar och ställt saker på sin spets. Framför allt i arbetslivet där jag nu går en spännande tid till mötes med många nya utmaningar, men även privat har jag stött på hinder och rivit murar.
Kanske ledordet för 2012 ska bli acceptans. Att acceptera det oundvikliga, öppna själ och ögon, möta rädslor och finna att livet går vidare trots att det inte blev som man tänkt sig. Nyckeln till att finna rätt plats för bitarna i livets pussel och en form av inre harmoni kanske är att acceptera det man inte kan förändra, men också att förändra det som inte är acceptabelt.
2012 blir ett år med många slag att utkämpa, framför allt för mina barn och deras rätt till hjälp och stöd i skolan. Jag kommer stå upp för dem och strida för deras sak, men jag hade aldrig orkat ta den fajten om jag inte accepterat att mina barn är annorlunda och livet med familj inte blev vad jag tänkt mig.
Att acceptera är att finna ro.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
