Semester...

Så är den äntligen här, semestern!
Jag går och lullar runt lite, tar dagen som den kommer, rycker lite ogräs på vägen till soptunnan och unnar mig en stund i hängmattan.
Jag känner ro. Trots det lugna tempot har vi fått gjort mycket av våra "måsten", eller är det kanske just därför?

I vanliga fall brukar den första semesterveckan stressas igenom så att vi ska hinna med allt innan semestern är slut, vilket vi ändå aldrig hinner. När det är dags att återgå till jobbet har vi fullt med halvfärdiga projekt som vittnar om att vi än en gång haft för höga ambitioner och allt för storslagna planer som ska genomföras under allt för kort tid.
Denna sommar har vi återigen massa saker på "att-göra-listan" och den är lång, men till skillnad från tidigare så finns det ingen deadline, både på gott och ont kanske?!?

Jag fortsätter på denna ljuva semesterstig och ser vart den leder. Gör det jag har lust med och ser hur familjens projekt växer fram i lust och glädje istället för av krav som tynger...